En förenklad förklaring till skillnaden mellan en komplementbyggnad och ett komplementbostadshus är att det senare är ett permanentboende i miniatyr. Huset har samma standard, och det ställs samma krav, som på ett permanentboende. Komplementbyggnaden, som kan användas som gästhus, förråd eller ateljé, behöver inte ha samma boendestandard.
En attefallshus som är en komplementbostadshus behöver inte vara en permanentbostad och det kan också vara ett fritidshus. Det krävs då inte lika höga krav på anpassning av huset. Man måste i sin anmälan ange vad man ämnar använda attefallshuset till. Detta kan emellertid den lokala byggnadsnämnden ifrågasätta, se mer nedan utdrag från Boverket
Ett attefallshus är alltid en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, det vill säga ett komplement till en tidigare fastighet. Det måste alltså finnas en bostad på fastigheten sedan tidigare. I sin anmälan till byggnadsnämnden redovisar man om det är ett komplementbostadshus eller en komplementbyggnad man vill bygga.
För att attefallshuset ska bli godkänt i byggnadsnämnden ska det uppfylla specifika krav enligt PBL (plan- och bygglagen), BBR (Boverkets Byggregler) ochEKS (Boverkets konstruktionsregler).
Så här specificerat är bostadskravet på ett komplementbostadshus (permanentbostad)
• Utrymme för personlig hygien
• Inredning och utrustning för personhygien
• Inredning och utrustning för matlagning minst 1,80 meter bred
• Plats för ytterkläder i kapphylla minst 0,4 meter brett
• Utrymme för förvaring minst 1,20 meter bredd
• Tillgång till låsbart utrymme utomhus att förvara säsongsutrustning i
• Tillgång till förråd i närheten för förvaring av t ex cykel
• Tillgång till tvättstuga om det saknas tvätt- & torkmöjlighet i bostaden
estetiska krav på god form, färg, material, liksom lämplighet vilket betyder att huset ska passa in i omgivningen samt att planlösningen ska ge rätt bostadsfunktioner och att dessa är tillgängliga (se nedan).
• Att energihushållning och värmeisolering uppnås. Det finns ett modifierat energi-krav vilket är ett genomsnittligt värde på klimatskalet på max 0,33 W/m2, K.
• Att bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls. Det betyder att huset ska dimensioneras, beräknas och redovisas enligt gällande konstruktionsregler.
• Att säkerhet i händelse av brand uppnås. Brandsäkerhetskraven handlar bland
annat om avstånd mellan hus, storlek på fönsterytor och brandklasser på material.
• Att skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö uppfylls. Detta betyder att
ventilation ska utformas med mekaniskt luftflöde på 0,35 l/s per m2,
badrum/våtrum ska byggas fuktsäkert, vatteninstallationer ska utformas säkert
och avlopp ska anslutas till kommunens avlopp eller till enskilt avlopp.
• Att säkerhet vid användning åtföljs. Bostaden ska utformas så att fallrisk, klämrisk mm elimineras. Ett exempel är att fönster med lägre bröstning än 60 cm
ska ha säkerhetsglas.
• Att skydd mot buller uppnås, exempelvis ska avståndet till järnväg ska vara minst 30 m.
• Kravet på att huset inte får påverka grundvattnet eller omgivningen med fara för hälsa och säkerhet eller innebära betydande olägenhet.
Det ställs också krav på tillgänglighet för komplementbostadshus. Dessa reglerasi BBR och rör storlek på dörröppningar, avstånd mellan vägg och möbler, svängrum framför dörrar, i rum och liknande. Det ska finnas utrymme för rullstol och medhjälpare i WC/Dusch men också till exempel framför säng, vid dörrar och bord.
Dessa krav kan vara svåra att uppfylla i ett attefallshus då alla bostadsfunktioner ska få plats på de relativt få kvadratmeter som bostadsytan är.
”Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. En komplementbyggnad kan antingen vara lovbefriad eller var byggd med bygglov. Friggebod och attefallshus är exempel på lovbefriade komplementbyggnader. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 12-13)”
”En komplementbyggnad kan användas som gäststuga men den får inte användas somen självständig bostad varken som fritidshus eller permanentbostad.” (20210127)
”Komplementbostadshus är en byggnad som är inredd som en självständig bostad. Den kan användas antingen som ett fritidshus eller permanentbostad eftersom båda är bostadshus.
Även om ett av syftena med attefallshus, både när undantaget infördes och när ytan på komplementbostadshuset utökades från 25 m2 till 30 m2, var att det skulle byggas fler permanentbostäder, finns det inget som hindrar att komplementbostadshuset är ett fritidshus” (20210127)
Boverket skriver vidare
Det kan ibland vara svårt för byggnadsnämnden att avgöra om ett attefallshus är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus. Det kan även vara svårt att avgöra om komplementbostadshuset är ett fritidshus eller en permanentbostad. Byggnadsnämnden kan oftast utgå från att anmälarens uppgift om användningssätt i anmälan stämmer. Men om nämnden har starka skäl att tro att uppgifterna om användningssätt inte stämmer kan nämnden göra en annan bedömning. Enbart byggnadens storlek, vilka funktioner som finns eller byggnadens standard bör dock inte vara tillräckliga skäl för ett ifrågasättande. Fritidshus och gäststugor får exempelvis ha både kök och badrum utan att de blir en permanentbostad. Om nämnden bedömer att byggnaden är en permanentbostad och kraven för permanentboende inte uppfylls ska nämnden inte ge startbesked. Om det i efterhand framkommer att attefallshuset inte används till det som byggherren uppgett i anmälan får byggnadsnämnden ingripa genom tillsyn. Därför är det viktigt att det tydligt framgår i startbeskedet vad för sorts attefallshus det är. (MÖD 2015-03-09 mål nr P 6630-14)