Om olika fasadmaterial
Det finns flera material att välja på som kan fungera bra som fasad. Du har säkert redan fastnat för någon variant som tilltalar dig estetiskt och som passar husets arkitektur, men för många är det också kostnaden som avgör. En annan aspekt är var huset står och därmed hur mycket arbete du vill lägga på att måla om till exempel en träpanel. Bygger du väder- och vindutsatt? Då kanske trä inte är det allra bästa alternativet, även om det är vackert.
Tänk också på att detaljplanen redan kan ha bestämt vilken fasad du får bygga med i ett visst område.
Trä som fasadmaterial
Trä är det vanligaste fasadmaterialet i Sverige. Det är lätt att variera utseendet på genom färgval och olika sätt att montera panelen på. Trä är lätt att arbeta med, det är lätt att byta ut panelbrädor som är dåliga, enkelt att bygga till och förändra och är ett hållbart material ur miljösynpunkt. En rätt konstruerad träfasad som ges möjlighet att torka efter att den blivit fuktig kan hålla mycket länge.
Trä kräver dock lite underhåll och bör målas om vart 10-15 år. Vilken färg som bäst bevarar träet råder delade meningar om. Nyckelordet kan ändå vara genomsläppligt, eftersom trä både absorberar och avger fukt och därmed är ett levande material. Men det går också att använda sig av obehandlat trä. Det finns timrade hus som stått obehandlade i hundratals år, norska stavkyrkor som fortfarande mår bra, är ett exempel.
Kärnveden, det vill säga den innersta delen av trädet har högre motståndskraft mot bland annat angrepp av svamp och andra organismer. Det beror på att kärnved inte absorberar vatten på samma sätt som splintveden, trädets yttre delar.
Gran och furu
Gran är den vanligaste träfasaden i Sverige. Både gran och furu är minst sagt lokalproducerat vilket gör det fördelaktigt både ur ekonomisk och miljömässig hänsyn. Kärnved av gran står emot väta bättre än furu vilket gör den till en mer hållbar panel, men däremot torkar den långsamt. Snabbvuxen gran har motsatta egenskaper – den blir lätt fuktig, men torkar snabbt.
Obehandlad granpanel har inget naturligt motstånd mot röta och insekter, däremot angrips granvirke mer sällan av blånadssvamp och mögel, jämfört med furu.
Furu står dock emot röta bättre än gran. På en femgradig skala enligt Svensk Standard där 1 är mycket beständig och 5 är icke beständig får gran 4 och furu 3-4.
En granpanel har en förväntad livslängd på 30-50 år.
Jättetuja (cederträ)
Jättetujan, som ibland felaktigt kallas för ceder på grund av sitt engelska namn Red Cedar importeras från västra USA och Kanada, vilket gör att kostnaden både för plånbok och miljö drar iväg. Tujan/cedern kan användas som panel både utomhus och inomhus.
Å andra sidan behöver träet inte behandlas. Träet innehåller nämligen thujapliciner som hindrar röta och svamp att få fäste. Det innehåller även thujacider som håller insekter borta.
Tuja/ceder klassas som 2 i Svensk Standards klassificering och därmed som ”beständig” och har en uppskattad livslängd på 40-50 år som panel.
Vid montering rekommenderas att förborra tujan/cedern.
Lärk
Den sibiriska lärken växer som det hörs på namnet främst i Ryssland. Träden växer under tuffa klimatförhållanden och veden blir därför tät och stark. Även lärken är dyrare än gran.
Lärken liknar furan utseendemässigt, men har en större andel kärnved än furu. Höga halter av harts och garvsyra gör att lärk inte angrips av röta lika lätt. Däremot har lärken lätt för att slå sig, få ändsprickor och ytliga angrepp av svamp. Lärken klassas som 3, det vill säga måttligt beständig.
Vid montering rekommenderas att förborra lärken.
Värmebehandlad panel (Thermowood)
Värmebehandlad panel är ett mer miljö- och hälsovänligt alternativ till exempelvis impregnerat trä. Det är en panel som efter behandling blir ytterst formstabil och väderbeständig. När virke värms upp förändras träets kemiska struktur. Att bränna virke är en teknik som använts länge och som fortfarande används till exempel när man bygger gärdesgårdar då man bränner spetsen på störarna för att de ska bli mer motståndskraftiga mot röta och svamp.
En värmebehandlad panel har värmts upp, under mer kontrollerade former, till drygt 200 grader, och processen avslutas innan träet blir bränt. Thermowood är ungefär lika rötbeständigt som cederträ men medan cederträ är ungefär fyra gånger dyrare än lärk, kostar Thermowood cirka 60 procent mer. En stor fördel med thermoträ jämfört med impregnerat, förutom utseendet, är att det är helt giftfritt.
Tegelfasad
Tegel är ett förhållandevis dyrt fasadmaterial men om du tar hand om eventuella fogsläpp och sprickbildningar i murbruket kan huset stå i århundraden vilket är en miljövinst. Vill du ha ett hus vars fasad i stort sett inte behöver underhåll kan tegel vara något för dig.
En tegelfasad står emot fukt på ett föredömligt vis och ger ett behagligt inomhusklimat eftersom värme- och köldväxlingen är långsam. Däremot kan fasaden råka ut för frostsprängningar. Dessutom är svårare att variera eller att bygga om en fasad av tegel.
Putsfasad
Puts är vanligare i södra Sverige än i norra. En putsad fasad ger ett propert och lite beroende på huset, pampigt uttryck.
Fördelen med puts är att det är mer hållbart än trä och gärna står utan underhåll i upp till 50 år. Nackdelen är att det om det uppstår skador blir dyrt att underhålla, eftersom oftast hela husets sida måste göras om. Det är också svårt att ändra eller bygga till något, på ett enkelt och snyggt sätt.
Fibercement
Fibercement är valsade plattor som består av cement och ett naturliga armeringsfibrer, till exempel cellulosa. Föregångare har varit eternit som hade asbest som armeringsfibrer. Eternit säljs dock inte längre.
En fasad av fibercement kräver minimalt med underhåll och står emot väder och vind välr. Monteringen är enkel och hållbarheten god, i snitt håller fasaden i 25 år. Den är något dyrare vid inköp men utslaget över sin livslängd är det ett prisvärt
material.
Utseendemässigt finns olika former och färger att välja på. Vissa typer har en träådring, vilket gör att de kan se ut som en fasad av trä. I övrigt finns en uppsjö olika färger och storlekar att välja mellan, beroende på vilket uttryck man vill uppnå.
Fibercement kan med fördel målas med vattenbaserad akrylatfärg.
Stående eller liggande panel
Även husets uttryck kan ändras beroende på om du vill ha liggande eller stående panel. En stående panel ger huset ett högrest uttryck medan liggande panel gör att huset ser lägre ut.
Det finns lite olika sorters stående panel, till exempel falsad eller spontad panel, lockläktspanel och okantad panel.
Stående panel är känslig för fuktskador eftersom ändträet exponeras för vattendroppar som gärna blir stående där eller för regnstänk från marken. Därför ska uppåtvända ändträytor gärna täckas och nedåtvända utformas så de kan behandlas med olja och underhållas.
Liggande panel är lätt att sätta upp och förhållandevis enkel att byta och reparera. Den har bland annat använts för att den klarar väder och vind bra och är därför vanlig i områden i västra Sverige men även i Norge där det gärna regnar på tvären. Numera finns dock hus med liggande panel att se lite här och där i landet.
Liggande panel har en tid ansetts klara fukt sämre än stående eftersom fukt kan tränga in i fogarna och skada träet och att regn rinner av stående panel istället för att riskera att bli stående. Men eftersom den delen av träet som faktiskt är känsligt för fukt är ändträet, har bilden av liggande panel ändrats.
Även här finns lite olika sorters panel till exempel förvandringspanel, fjällpanel, falsad enkelfas och enkelfasspont.
Diagonal panel är inte lika vanlig men ger ett arkitektoniskt intressant uttryck. En diagonal panel ställer andra krav på den underliggande konstruktionen än stående och liggande panel.